|
Berger La Motte's Xsita |
|
| Född: | 2003-04-07 |
| Smeknamn: | Många, men Fillifjonka och Tite-Fia är de som matte använder mest |
| Gillar: | Att sova lääääänge på morgnarna, kampa, bli kliad på magen - och älskar bebisar |
| Gillar inte: | Att klippa klorna, ha tofs och när det är blött på gräsmattan i trädgården |
| Favoritperson: | Storlillhusse Robin |
| Favoritgodis: | Julskinka, ost och röd paprika |
| Favoritplats: | Skinnsoffan i TV-rummet |
| Sån är hon: | Oerhört snäll, för det mesta ganska lugn, men startar rena cirkusen när det kommer gäster. Lojal, trogen och väldigt signalkänslig |
| Motto: | "Ingenting är för ointressant för att inte behöva kontrolleras" |
| Övrigt: | HD D/D, måttliga pålagringar, godkänt MH |
| Jag föddes som en av fem valpar i Varberg, på
kennel Berger la Motte’s. Min mamma heter Berger la Motte’s Vanille Noir och
kallas för ”Ronja” och pappa är från Tjeckien och heter Int.Ch. SchH1 Notre Dame
Bay Xitus Kasiterit. Han kallas Xitus. Därför fick alla namn i kullen börja på
X: Xsara (kallas för Troja), Xenit (kallas för Nova), Xena, Xsolo (kallas för
Buster) och så då jag, Xsita. Redan som liten var jag pigg, glad och lekfull, har matte berättat. Nu är jag stor – och fortfarande väldigt pigg och glad. När jag är glad känns det i hela kroppen och då har jag jättesvårt att ha alla tassar i marken. Vi har gått vardags- och tävlingslydnadskurs på Trollhättans Brukshundklubb. Det var jättekul tyckte jag. Det gjorde inte matte alltid, eftersom jag tyckte att det var väldigt mycket roligare att busa än att göra alla saker som matte sa åt mig att göra. Numera tränar vi mest hemma. Och då går det bättre. Jag är en fena på snabba lägganden, säger matte. Men det roligaste jag vet är när matte eller husse gömmer sig i skogen och jag får leta upp dem. Eller när matte gömmer godis eller saker som jag ska hitta. Och som tur är gör matte rätt mycket såna grejer. Det måste vi, säger matte, för annars blir jag ännu prilligare i huvudet än jag redan är."En studsande lurvboll" kallar matte mig. Jag tycker att det är kul att hoppa och busa jättemycket, men det är inte alldeles nyttigt för mig, eftersom jag har har höftledsdysplasi, HD, grad D och pålagringar på båda höfterna. Det beskedet fick vi i augusti 2004. Jag har inte ont nu, men matte säger att jag kan få om vi inte tänker till lite. Så därför är jag kastrerad och så äter jag medicin, Glucovett. Men den smakar ingenting, så det är helt okej. Xsitas små egenheter, som gör henne till den alldeles unika hund hon är:
|