Spårhundens dikt

 

 

Jag nosar upp båd folk och vilt.

Jag spårar nog tills jag blir ”tilt”.

Bak hänger husse i sitt snöre.

Jag bryr mej ej. Jag ligger före.

Jag skiter blankt i alla ”grejer”.

Jag vill blott fram till alla tjejer.

Husse fick ej spårpoäng. 

Han stirrar! Är nog ganska sträng.

Jag bryr mej ej om hans kritik.

Jag hitta’ ju en ljuvlig tik.

19/5-2000 Micke

 

 

 

 

TILLBAKA